Det här med att gro tillsammans med våren

I går blommade några blomknoppar ut. Det tog sin tid. Hon är okej med det. Allt är förlåtet nu.

I natt kramar hon om mig själv och klappar sin kind så försiktigt hon kan. "Du ligger och gror." Säger hon till sig själv. "Det tar sin lilla tid." Hon är okej med det.

Kommentera här: